Elvis levde på Liseberg
Det var en kväll i juni, när sommaren är som bäst, för att citera Lasse Berghagen. För "If I Can Dream" med Brolle i solnedgången på Lisebergs Stora Scen var något alldeles extra.
Brolle fick Elvis att leva i Göteborg i kväll. Christer Sjögren inledde sin kväll med "Bossa Nova Baby". Visst var han bra och stabil som vanligt, men upp till Brolles höjder nådde han inte i afton.
Lotta Engbergs TV debut med allsång "Lotta från Liseberg" gick lika stadigt och folkligt som en Danmarksfärja ut mot Vinga. Det är något med folkligheten som hon är bättre på i sin allsång, Lotta, än sin kollega Anders från Stockholm på Skansen. Kanske kan det bero på att åren av slit i folkparker, på stadshotell och dansbanor och har gett en scenvana, närvaro och timing som Anders har svårt att nå upp till.
För några år sedan ledde hon faktiskt en allsång med enbart Elvishits från Liseberg. James Burton och Billy Swan var där. Christer Sjögren var med den gången också. 1000 personer i publiken gastade Elvis hellre än bra. Jag minns att James Burton såg lite förundrad ut, men säkerligen imponerade det på honom att låtskatten som han varit delaktig i att ta fram, hade fått en sådan enorm förankring i ett litet land på andra sidan Atlanten.
En magisk dag i juni
Jag tror inte att "If I Can Dream" var uppe på repertoaren den gången. W Earl Browns hymn som Elvis spelade in i juni 1968 i Burbank. Ett mästerverk då som nu. För alltid en av de amerikanska kronjuvelerna.
Birger Schlaug berättade en gång en anekdot om inspelningen. Han hade träffat en amerikanska som varit med i symfoniorkestern som backade upp Elvis i Burbank den sommardagen. Inspelningen ägde rum i en enkel hangarliknande studio och orkestern hade varit rätt så oengagerad inför mötet med Elvis. För klassiskt skolade musiker i de här sammanhangen var Elvis ingen stjärna. Ingen speciell.
Men efter att Elvis gjort två tagningar av "If I Can Dream" vände hon och symfoniorkestern bakut. Hela orkestern hade rest sig och gett Elvis Presley stående ovationer. Fastän hon hade varit yrkesmusiker med de stora, blivit mamma och mormor erkände hon att minuterna när hon backade upp Elvis i hangaren i Burbank innebar det största ögonblicket i hennes liv. Hon förstod i den stunden att hon hade varit delaktig i något riktigt, riktigt stort.
Vissa drömmar är riktigt stora. I kväll förde Brolle Elvis dröm vidare.
